Vi tror starkt på behovet att avskaffa arbetet. Kapitalismen är den främsta orsaken till exploatering och fattigdom. Kapitalism innebär ett ständigt påförande av arbete, och för att upphäva kapitalismen är det därför nödvändigt att upphäva arbetet. Det innebär inte att vi är emot skapande, kreativitet, eller att människor gör saker. När vi säger att vi vill avskaffa arbetet syftar vi på en historiskt specifik form av arbete: lönearbete.
Den här boken har vi satt ihop som en första introduktion att sätta i händerna på er som är intresserade av klasskamp, kritiken av kapitalismen och det vi kallar kommunism. Vi har stött på många som ser klasskampen som konflikt där överklassen ”förtrycker” arbetarklassen. Vi vill med denna bok gå djupare och visa att klasserna inte handlar om identitet eller om ”förtryck” utan beror på hur samhället är uppbyggt i sin grund, på hur produktionen är organiserad i vårt samhälle, på vilket sätt vi arbetar. Vår arbetskraft används inte bara till att producera saker vi behöver för att leva och roa oss. Den används också för att upprätthålla ett system av kontroll, konkurrens, byråkrati, ojämn fördelning, konflikt och krig. Detta system är inte till gagn för oss utan syftar bara till att ständigt återskapa sig självt. Då frukterna av vårt arbete går till annat än oss som arbetar är vi exploaterade. De samhällsmodeller som arbetats fram, och i viss mån testats, under arbetarrörelsens historia har misslyckats i och med att de inte sett lönearbetets inneboende problem. Detta vill vi uppmärksamma.
Innehållet i häftet kan vara svårt att förstå och ta till sig om man inte själv har upplevt exploatering. De som har gjort detta kommer att ha mycket lättare för att förstå. För de som varit indragna i klasskonflikter kommer innehållet kanske till och med framstå som självklarheter.
Texterna har alla både styrkor och svagheter. Vi anser dock att de kompletterar varandra på ett bra sätt och de skillnader som finns ger ett bra underlag för diskussion och kritiskt tänkande. Vi tror nämligen att öppensinnig diskussion och kritiskt tänkande är av yttersta vikt om man vill förstå vår värld och kämpa för något bättre. Den här studieboken lämpar sig därför bäst för gemensam läsning och diskussion. För att underlätta detta har vi skrivit studiefrågor till varje text. I slutet finns också en läslista om man vill fördjupa sig i kommunismen och kritiken av kapitalismen.
I linje med bokens titel har vi gjort det mycket lätt för oss och valt att sätta ihop texter som redan är översatta. Men vi har inte valt dessa texter av en slump. De är några av våra personliga favoriter, texter som är grundläggande men som samtidigt inte förlorat sitt djup. De har inte heller fastnat i en ideologisk jargong som vill bevisa vissa tänkares eller ideologiers förträfflighet utan har skrivits för att analysera den värld vi lever i. De har blivit klassiker var och en på sitt sätt, så alla går att läsa separat.
Om författarna och texterna
Prole.info är en hemsida med texter och pamfletter för arga proletärer. De är även författarna till två eminenta seriehäften, den ena om arbetet på restaurang – Inga jävla restauranger! – den andra innehållandes Prole.infos manifest – Arbete. Gemenskap. Politik. Krig.. Det är den senare vi valt att publicera, dock utan alla fina illustrationer. Texten är en väldigt bra och koncis beskrivning av det som är viktigt att veta om vårt samhälle, om hur vi tvingas att sälja vår arbetskraft för att leva och hur vi gör motstånd mot detta. Texten är översatt av Polkagris.nu och Batkogruppen.
Bob Black är en amerikansk anarkist och advokat. I slutet av 70-talet var han en av de första att förespråka vad som senare blev kallat för post-left anarchism. Hans sätt att skriva är konfrontativt och i sina texter kritiserar han många av vänsterns, anarkismens och aktivismens heliga kor. Flera av hans texter finns samlade i böckerna The Abolition of Work and Other Essays, Beneath the Underground, Friendly Fire, Anarchy After Leftism. På svenska finns – förutom Avskaffa arbetet – Anarkister och andra hinder för anarki och Teser om Grouchomarxismen. Alla översatta av Ingemar Johansson och publicerade på hans hemsida.
Avskaffa arbetet är en stridsskrift mot arbetet, en oförsonlig attack på den verksamhet och det fenomen som styr den största delen av våra liv och rider oss som folktrons maror. Mot arbetet ställer Bob Black leken, eller livet som ett tillstånd av lek, sammanfattat i det latinska ordet ludic. Han hävdar lättsinnets allvar och gisslar arbetets strävan efter herravälde. Det är en inspirerande text som bör läsas av alla vars liv tagits som gisslan av arbetet. Texten publicerades första gången 1985 och uppdaterades av författaren själv 1991. Den här versionen är förkortad och utgår ifrån den uppdaterade versionen på engelska och Ingemar Johanssons svenska översättning, som finns publicerad i Flashback #4/5 (juli 1997).
Marcel är en svensk kommunist, medlem i gruppen Kämpa Tillsammans!. Hans text Att steka hamburgare – eller kampen mot värdet på en hamburgerrestaurang från 2002, var en av de första uttalade så kallade ”militanta undersökningarna” som skrevs i Sverige. Texten är dels en undersökning av något så ordinärt som arbetet på en hamburgerrestaurang och dels är det ett utmärkt exempel på hur teoretiska begrepp som kapital, kommunism, bruks- och bytesvärde kan appliceras på verkligheten. Den har publicerats i ett otal former, senast i riff-raff nr 3-4, 2003. Av Marcel finns okså bland annat Angreppets och undandragandets kommunism (riff-raff nr 7, 2005) och Angrepp/undandragande (riff-raff nr 8, 2006) publicerade. Av Kämpa Tillsammans! finns bland annat Vi vill ha allting! – En historisk bakgrund till den autonoma marxismen (Subversiv Media, 2003), och Tillsammans! (Pluribus förlag, 2009) som samlar det mesta av deras texter.
Gilles Dauvé är en fransk kommunist som verkat i över 30 år i olika tidskrifter och grupper. Han har publicerat många av sina texter under pseudonymen Jean Barrot. Mycket av hans arbeten finns översatta till svenska, främst i antologin Vägrandets dynamik (riff-raff, 2004). Texterna Att arbeta eller inte arbeta? Är det frågan? och Tillståndet i världen – en kort lägesrapport (båda skrivna tillsammans med Karl Nesic) finns publicerade i riff-raff nr 5, 2003. Projektet för kommunism har översatt Kritik av Situationistiska internationalen, Renegaten Kautsky och hans lärjunge Lenin, Om vårt ursprung och Staten och kapitalet och publicerat dem på sin hemsida. Idag är Gilles Dauvé verksam i gruppen Troploin.
Kapitalism och kommunism skrevs ursprungligen 1972 och spreds på en fabrik där Dauvé jobbade. 1997 skrev Gilles Dauvé om denna text på engelska och det är denna version som är publicerad här. Texten är en både grundläggande och bred genomgång av kritiken av kapitalismen. På svenska publicerades den först 2004 i antologin Vägrandets dynamik. Texten är översatt av Mårten Björk.
Fredy Perlman föddes i Tjeckoslovakien 1934 och dog i USA 1985. Han var en aktivist under stora delar av sitt liv och deltog bland annat under majdagarna i Paris 1968. Han var med och grundade det kända förlaget Black & Red i USA. Förutom hans kända text Reproduktionen av vardagslivet så har han skrivit Worker-Student Action Committees, May ’68 (tillsammans med Roger Gregoire), The Incoherence of the Intellectual, den satiriska Manual for Revolutionary Leaders (tillsammans med sin fru Lorraine Perlman), The Continuing Appeal of Nationalism, Letters of Insurgents och Against History, Against Levithan!. Bara Reproduktionen av vardagslivet finns översatt till svenska.
Reproduktionen av vardagslivet publicerades 1969 av Black & Red. Perlman beskriver hur lönearbetet inte blott upprätthålls med makt utan att det också ständigt reproduceras genom våra vardagliga handlingar och rutiner. Den översattes till svenska och gavs ut av Socialism eller barbari 1974 under titeln Vad faan håller vi på med?! eller Reproduktionen av vardagslivet. Den version som publiceras här är en korrekturläst version av Socialism eller barbaris översättning.
Om instuderingsfrågorna
Till varje text har vi tagit fram instuderingsfrågor. De är skrivna för att hjälpa till med studierna och förståelsen av texterna, därför är det få diskussionsfrågor. Frågorna kan kanske på grund av sin utformning misstolkas för att vara ett läxförhör, där det gäller att svara ”rätt”. Det är dock inte poängen med dem, det finns naturligtvis saker som kan kritiseras och diskuteras i texterna. Vår tanke med instuderingsfrågorna är att man först måste studera och förstå texterna i sig innan man kan börja diskutera och kritisera dem, innan man kan använda dem för att förstå sin egen situation. Alltför många läser teoretiska texter slarvigt och fördomsfullt innan de ger sig i kast att döma dem. Detta är något vi vill undvika.
Hur man kan studera denna bok
Tanken är att denna bok ska kunna läsas och diskuteras kollektivt. Vi har inte satt ihop en studieplan för en studiecirkel, det tror vi att ni gör bättre själva. Vi tänker att en studiecirkel kan se ut lite hur som helst beroende på vilka som läser, hur snabbt man vill läsa och så vidare. Däremot har vi några tips för er som tänkt läsa häftet kollektivt:
- Ta det lugnt! Många gör misstaget att sätta upp en studieplan där tempot är alldeles för högt. Målet är att förstå och diskutera texterna, inte att läsa ut dem så snabbt som möjligt. Att samlas varje träff och läsa texter högt för varandra kan vara mycket nyttigt – även om det då tar längre tid att läsa en hel text.
- Var inte rädd för att hoppa över och gå vidare om ni kör fast. Slå upp ord och begrepp ni inte förstår. Förutom en vanlig ordbok är internet ett bra verktyg.
- Traditionell studiecirkel med fysiska träffar i all ära men man kan även läsa texter kollektivt på andra sätt, t.ex. över nätet. Då kan var och en delta när det passar den. Starta en wiki, blogg eller liknande där ni kan samla era anteckningar, diskussioner och utdrag.
- En bra metod för att verkligen förstå en text, är att låta alla läsa texten och ge varje person ansvaret att förklara avsnittet med ”egna ord”. Om man då inte förstår texten så gör det inget eftersom man har satt ord på vad man inte förstod och kan sedan tillsammans med de andra förstå.
Om att läsa teoretiska texter
När man väl bestämt sig för vad man ska läsa är det bra att fråga sig hur man ska läsa. Hur man läser är av större vikt än man kanske tror. Först och främst ska man undvika att läsa bara för läsandets skull, för att kunna säga att man läst det och det. Att läsa och studera teori måste bottna i en vilja att förstå, inte i akademisk prestige.
- Börja med att välja läsmaterial med omsorg. Var kräsen. Börja med det du tror kan ge dig något och ta dig inte vatten över huvudet. Ingen förstår allt på en gång. Var inte rädd att hoppa över och gå vidare om du kör fast.
- Förbered dig inför läsningen. Skaffa dig en överblick av innehållet genom att läsa igenom innehållsförteckningen, eventuella sammanfattningar, kolla igenom indexet och skumma igenom boken. Vilka kapitel verkar behöva extra noggrann läsning? Ser det ut att behövas särskilda förkunskaper?
- Många texter växer varje gång man läser dem. Så läs inte bara nytt hela tiden, utan läs om böcker och texter du tyckt varit extra intressanta, igen och igen.
- Det är ett nöje att lära sig något nytt, men det kräver energi, så ge inte upp om du stöter på lite motstånd. Utmana dig själv. En historia som kan vara inspirerande är den om hur Malcolm X började studera. Han var en inspärrad småbrottling utan utbildning som vetgirigt började läsa hela fängelsets bibliotek. Han började med att läsa ordboken från pärm till pärm för att skaffa sig ett ordförråd.
- Den teoretiska förståelsen av vår värld är inte en produkt av enskilda så kallade ”intellektuella”. Precis som allt annat socialt skapat handlar det om en kollektiv process. Vissa personer är dock bättre än andra på att uttrycka dessa kollektiva idéer. Men gör inte misstaget att betrakta dessa som övermänniskor, de är människor av kött och blod precis som du. Avfärda dem heller inte bara för att de är ”intellektuella” eller ”akademiker”. Ibland krävs svåra begrepp och ett mer avancerat språk för att analysera en komplex värld. Och bara för att man läser och tar till sig Marx teorier innebär inte det att man måste bli ”marxist”.
- Läs texter om andra texter. Undvik dock rena ”guider”, då de ofta uttrycker en tolkning av en text. Det finns hur många ”socialismens ABC” som helst, liksom mängder av olika ”introduktioner” till olika tänkare. Vanligen har dessa skrivits av akademiker som arbetar med att inlemma teori i ett tankesystem. Det är alltid bra att få en bild av hur viktiga teoretiker har tolkats och tolkas, men i slutänden bör man skapa sig en egen uppfattning. De bästa texterna om texter är de som använder originalet för egna språng, brott och innovationer då dessa sätter både sig själv och den lästa texten i samband med teoretisk praktik. De som enbart förenklar och sammanfattar – och i och med detta ofta förvanskar och förställer – bör man högaktningsfullt undvika.
